Style by Linsan

Har ägnat förmiddagen åt att fundera på vad omgivningen speglar just nu. Det är ju så att det vi upplever i omgivningen som triggar oss är spegelbilder av det som vi inte ser/bejakar/agerar på eller som vi motsätter helt enkelt. Kan vara att vi blundar för det både medvetet och omedvetet.

Även om det är tufft så är det viktigt att ta sig en titt på vad som just nu återspeglar sig i den närmaste omgivningen och speciellt då det som triggar oss - det är där vi har svaren.

Detta fick mig att se en mycket viktig sak. Nämligen att jag är dålig på att se mina behov. Detta är ingen nyhet, det har jag vetat och jobbat med såååå länge men tydligen så är jag fortfarande inte tillräckligt bra på det eftersom det triggar mig fortfarande.

Om man alltid endast ser andras behov och aldrig eller sällan så gör det en till slut förvirrad och ledsen. Ett behov som jag inte ser det är den delen i mig som vill uttrycka sig.

Det bor en väldig konstnärssjäl inom mig som vill få komma ut.

Jag började bejaka den för några år sedan då jag började måla tavlor. Jag är låååååångt ifrån bra på det. Gör det endast för känslan skull. Det ger mig en sån otrolig inre frid att jag behöver ingenting annat. Där och då är jag SÅ otroligt tillfreds.

Men idag väcktes ännu en sak som är kopplat till detta och det är att spela piano. Jag gjorde det som barn och kan minnas hur fridfullt det var. Älskade att sitta och spela Beethoven, Chopin och Bach m.m.

Kände starkt att detta är något som jag behöver ta tillbaka, funderar starkt på att börja spela igen.

Någon som jag beundrar och följer som verkligen bejakar sina behov och lever sina drömmar och som jag kan känna igen mig väldigt i, det är Carolina Gynning. http://gynning.net/

Hon målar sina tavlor och livnär sig på det, hon skriver böcker och hon designar smycken.

Så underbart med någon som verkligen bejakar den sidan.

Jag låter mig inspireras!